När anställer du din första cyborg?
Möjligheterna att operera in och byta ut kroppsdelar/funktioner bli större för var dag. Inom en snar framtid kommer sk ”Cyborgs” att bli vanligare i våra verksamheter. Frågan är vilka konsekvenserna blir för våra organisationer, chefer och medarbetare. Och för våra fikapauser.
Den här artikeln är en trendspaning från gästskribent Kjell Lindström.
Tjänstefieringens effekter på arbetslivet har sedan 1980-talet fått stora effekter. Ekonomism, effektivitetskrav och informationsflödet har skapat ökade krav på människan i arbetslivet. Man ska inte bara prestera mycket på jobbet och hemma, man ska vara snygg och rik också.
Det har idag blivit allt mer accepterat att förbättra sitt utseende med olika typer av ingrepp. Men det är bara början. Runt hörnet kommer en radda teknologier, som är avsedda att förbättra våra prestationer. Att byta ut svaga lemmar mot starka robotdito, att operera in chips för att öka kommunikationsförmåga och minneskapacitet är redan idag möjligt.
Resultatet av mixen av människa och teknologi kallas Cyborgs. Om man tolkar framtidsförståsigpåarna rätt, kommer olika varianter av teknikbestyckade människor att bli vanligare på våra arbetsplatser inom en inte alltför avlägsen framtid. Låt oss spekulera i vilka konsekvenser en sådan utveckling skulle kunna leda till:
Konsekvenser för lagstiftningen
Utvecklingen kommer antagligen att skapa en del gråzoner i de juridiska bedömningarna. Om en medarbetare blir trakasserad av en Cyber-medarbetare, kan då den senare hävda att det är bolaget som monterat in chippet som är ansvarig?
Frågan är också var man sätter gränsen mellan ”människa” och ”maskin”. Hur mycket inopererad teknologi behövs för att en medarbetare övergått från att vara människa (som kan anställas/hyras in) till att bli maskin (som kan köpas/säljas/leasas).
Konsekvenser för ledarskapet
Frågan är hur ledarskapet ska utformas för att hantera ledandet av cyborger? Bland annat diskuteras problematiken med att leda organisationer där det finns ”kluster av supermänniskor”. Kommer de att bilda en ”organisatorisk överklass”?
Konsekvenser för fikapauserna
Gunnar Ekman pekade i sin uppmärksammade bok ”Från Prat till resultat” på de informella samtalens betydelse för genomförandet av visioner, strategier och planer. Andra har pekat på att denna typiska svenska arbetsplats-tradition ligger bakom den nästan osannolika räckan av innovationer det senaste århundradet. Man kan fråga sig hur förtroliga fikadiskussioner påverkas av ständigt uppkopplade halvrobotar med turbo-hjärnor. Dricker dom ens kaffe?
Avslutningsvis
Vi står inför stora omvälvningar av vårt arbetsliv och våra verksamheter. Det handlar inte bara om ökad konkurrens och nya organisationsformer. Det handlar också om vilka som gör jobbet. När anställer (eller köper) ni er första Cyborg?
Kjell Lindström föreläser på SSE Executive Educations program Executive Leadership Program och Executive Management Program. Han brinner för HR och organisationslära. Och framtidsspaning.
Kjell Lindström har en bakgrund som lärare och forskare vid Uppsala Universitet. Han är redaktör för trendspaningsbrevet “noden trender” och författare till böcker som ”Bortom tankefällan” (2013), ”Äkta organisation”(2014) och ”Den nakna ledningsgruppen” (2016). Kjell fick 2013 Magnus Söderström-priset av Linnéuniversitetet och Akademikerförbundet SSR för sina insatser för svensk HR.
