”Vi tar pulsen på chefers belastning och återhämtning i vardagen”
Att analysera puls och pulsvariation ger en bra bild av en ledares vardag ur ett belastningsperspektiv. Man upptäcker vad som orsakar stressbelastningar och i vilken mån det finns möjlighet till återhämtning. Det menar Gunnar Westling, Ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm och programledare för Offentliga sektorns managementprogram och VD-programmet för samhällsnyttiga bolag vid SSE Executive Education.
– Ledare behöver klara av stora belastningar, men då behöver man också återhämtning. Genom att mäta puls och pulsvariation kan man följa sin vardag och få insikt i den egna livssituationen, och därigenom få insikt i hur belastning kan hanteras, säger Gunnar Westling.
Generellt sett har chefer få eller inga återhämtningstillfällen under en vanlig arbetsdag. Över tid bör inte mängden stresspåslag överstiga 60 procent under ett dygn för en uthållig livsstil, men mätningar visar att många chefer har högre stresspåslag än så.
Det är även en fråga om attityder menar Gunnar Westling. Chefer behöver ändra synen på sig själva. De behöver mer tid för att ladda batteriet, samt reflektera över sin egen arbetsmängd och det ansvar de tar på sig.
I sina program på SSE Executive Education testar Gunnar Westling bland annat pulsen på programdeltagarna. Mellan två programmoduler mäts puls och pulsvariation under 72 timmar, två vardagar och en helgdag. Under perioden skriver deltagarna dagbok för att vid analysen kunna koppla samman händelser med stresspåslag och återhämtning. Därefter genomförs individuella analyser av varje deltagare.
– Det blir en väldigt konkret feedback när man går igenom hur press sätter avtryck och hur man får sin återhämtning, säger Gunnar Westling.
Och vad som ger belastning är inte alltid det man tror. Exempelvis kan en ledig söndag skapa stress, för då har man utrymme och tid att tänka på mycket.
– Det är en typisk chefsstress. Belastningen går upp när man inte är på jobbet, eftersom man då har tid att reflektera över allting som behöver göras. Det syns tydligt i analysen.
– Man kan notera, som jag själv har sett, att om man besvarar mejl klockan 22:30 på kvällen så tar det tre timmar innan kroppen försätts i ett återhämtningstillstånd. Så även om jag somnar så går kroppen inte direkt in i ett tillstånd där jag får återhämtning. Om man varje kväll sitter sent och mejlar så sover man kanske sju timmar, men man har en störd återhämtning. Sedan vaknar man upp till ny stress och då har man inte så stora energireserver att ta av. Det är viktigt att man bygger på energi för att klara kommande belastningar.
– För min del har slutsatsen blivit att jag hanterar den här typen av mejlfrågor tidigt på morgonen istället, när jag ändå är på gång och inte ska sova, säger Gunnar Westling.
Är chefer som har arbetat länge bättre på reflektion och återhämtning?
– Det verkar så i en del fall, säger Gunnar Westling. De har lärt sig att de måste ta igen sig, och att alla problem inte alltid behöver konkreta åtgärder direkt.
Under programmen diskuterar man hur deltagarna kan hitta former för mer effektiv återhämtning, dels under dagen, dels när de sover. För många handlar det om att varva ner lite tidigare på kvällen så att de får en bättre sömn som verkligen ger återhämtning.
Varningssignaler som man bör vara vaksam på, innan det går för långt, är om man börjar prioritera bort träning eller annan lättare fysisk aktivitet som raska promenader. Dålig eller ofullständig sömn är ett annat exempel.
– Att förstå både belastning och återhämtning är helt centralt för att kunna utöva ett ledarskap som håller över tid, säger Gunnar Westling.
