Vad betyder det nya klimatavtalet för företag och organisationer?
Svenne Junker är doktor i företagsekonomi och knuten till Handelshögskolans nystartade multidisciplinära forskningscenter MISUM (Mistra Center for Sustainable Markets). Svenne deltog i klimatförhandlingarna i Paris och ger vid en föreläsning hos SSE Executive Education den 18 februari sin bild av förhandlingsresultatet, vad det innebär för svenska företag och organisationer och vad som krävs för att målen i det nya klimatavtalet uppnås.
Vad i det nya klimatavtalet kommer att ha störst påverkan på svenska företag och organisationer, och vilka branscher påverkas mest?
Man brukar säga att kor och stålindustrin är värst i utsläppsligan. Så om Sverige behöver skruva upp ambitionsnivån i målen för klimatutsläppen ytterligare så kommer dessa branscher att drabbas värst.
Historiskt har det däremot alltid visat sig att utsläppsminskningar går mycket lättare än man först räknat med. Det blir också ofta billigare än man trott. Så egentligen är det osäkert att någon bransch alls kommer drabbas hårt.
Dessutom kommer det nya klimatavtalet förmodligen att skapa nya finansiella mekanismer för att stötta företag som antingen hjälper till att sänka utsläppen eller utvecklar produkter som ersätter fossilprodukter i vårt samhälle. Klimatentreprenörskap kommer vara hett.
Om man som svenskt företag eller organisation vill bidra till att de nya målen i klimatavtalet nås, vilka är dina främsta råd?
Se över verksamheten och beräkna hur företaget ska kunna bli fossiloberoende, även i underleverantörsleden och eftermarknaden. Sätt upp fossiloberoende 2030 som mål med tydliga milstolpar som utvärderas under gång.
Hur kommer ett ökat fokus på hållbara marknader och hållbart företagande att påverka svenskt företagande generellt?
Sverige har varit ett land i framkanten för klimatomställningen. Om vi fortsätter vara där så kommer klimatomställningen förmodligen innebära goda affärsmöjligheter även utomlands.
I Sverige har vi en tendens att slå oss själva för bröstet avseende klimat- och hållbarhetsarbete. Utifrån ditt perspektiv, hur framgångsrikt är företagssverige egentligen när det gäller hållbarhetsfrågor?
Utan att ha gjort en fullständig analys är mitt intryck att många företag tar frågan om hållbarhet på allvar. Men för att bli framgångsrik måste man också kunna visa att pratet om hållbarhet blir verklighet i det egna företaget och i alla dess relationer till andra företag. Där tror jag inte vi är riktig än.
Mycket av din forskning kretsar kring beslutsfattande inom EU. Med den komplicerade beslutsfattarstrukturen som EU utgör, hur svårt är det att på EU-nivå arbeta med hållbarhetsfrågor?
Relativt lätt faktiskt. EU har utifrån ett europeiskt perspektiv varit en starkt pådrivande kraft för miljöförbättring och klimatomställning. Sverige har sedan länge dock förlorat ledartröjan i frågan att driva EU mot en striktare miljö- och klimatreglering. Dessutom kan inte EU göra något annat än att besluta om mål, lagar och regler. Att genomföra dessa är alltid upp till medlemsländerna.
Vi bjuder regelbundet in våra alumner på kostnadsfria frukostföreläsningar. Nästa är på temat hållbarhet i affärsplanen med Svenne Jenker, torsdag 18 februari. Vi har några platser kvar – är du intresserad? Maila oss på event@exedsse.se så berättar vi mer och erbjuder dig en “prova på plats”.
