”Stora likheter mellan forskning och entreprenörskap”
Med ett par år kvar till 40 har Gabriel Karlberg redan hunnit med mer inom entreprenörskap och näringsliv än många företagare gör på en livstid. Redan som 19-åring startade han Sveriges första läxhjälpsföretag och efter examen från Handelshögskolan 2006 har han, utöver att ha startat och drivit flera andra bolag, även axlat roller som marknadschef, vd och managementkonsult. Sedan 2014 är han verksam som lärare och doktorand vid redovisningsinstitutionen på Handelshögskolan och expert vid SSE Executive Education. Vi ställde fem frågor till Gabriel om ämnet för hans forskning – ekonomistyrning.
För den oinvigde, vad menar man egentligen när man talar om ekonomistyrning, och varför är det viktigt?
– Ekonomistyrning handlar om det som ordet uttrycker: att styra ett företags ekonomi. I detta ingår exempelvis att följa upp och utvärdera hur det gått historiskt, men också att blicka framåt t.ex. genom en budget, kalkylering av nya priser eller analys av en tilltänkt investering. Om du inte vet hur ditt företag mår, hur ska du då veta vad du ska fokusera på och i vilken riktning du ska springa.
För mindre företag och tillväxtföretag kan det nog upplevas som övermäktigt med en strukturerad modell för ekonomistyrning, vad har du för råd till den typen av företag?
– Gör det inte mer komplicerat än nödvändigt men ta behovet av ekonomistyrning på allvar. Förutom att erkänna behovet handlar det om att anpassa ekonomistyrningen till bolagets behov, skaffa sig grundläggande kunskap, avsätta din egen tid samt resurser i form av personal, om detta är möjligt, samt att ha system som kommunicerar med varandra.
Berätta om den forskning du i dag bedriver som doktorand på Handelshögskolan.
– Min forskning behandlar styrning av outsourcingrelationer av offentligt outsourcad service. Min avhandling bygger på en fallstudie där jag studerar hur en större svensk kommun som lagt ut ett boende för missbrukare på entreprenad styr relationen till den privata entreprenören över tid och hur denna förändras. Två centrala begrepp är fasthet och flexibilitet där jag menar att en balans mellan dessa behövs för att kunna styra en outsourcingrelation.
Din forskning fokuserar ju bland annat på offentlig upphandling. Skiljer sig ekonomistyrning inom offentlig sektor från den inom det privata näringslivet?
– I och med det stora genomslaget för den så kallade New public management-skolan även i Sverige så finns det idag stora likheter mellan ekonomistyrningen i privat och offentlig sektor. En faktor som emellertid skiljer sig åt och som jag försökt att förstå i större detalj i min forskning är hur politikerna påverkar styrningen av outsourcad offentlig service.
Du har varit framgångsrik entreprenör sedan tonåren och har arbetat bland annat som konsult på några av de absolut största managementföretagen. På vilket sätt har du nytta av din praktiska näringslivserfarenhet i din nuvarande forskarroll?
– För mig personligen upplever jag mina tidigare erfarenheter som en stor tillgång. Att vara forskare har stora likheter med att vara entreprenör. Du måste vara driftig, självständig, strukturerad och samtidigt kreativ och nytänkande. Som managementkonsult handlar det om ta in och behandla stora mängder data och information och hitta lösningar. Som forskare är det en liknande process, men där det snarare är viktigt att ställa rätt frågor. I min roll som lärare på Handels och vid SSE Executive Education försöker jag alltid lyfta in erfarenheter från mitt yrkesliv för att ge en bredare kontext – något som är mycket uppskattat.
