Hur du blir klokare genom reflektion
Det finns ett talesätt som säger att man bör ”tänka efter före” – men ur ett inlärningsperspektiv kan det vara lika viktigt att ”tänka efter efter”. Pernilla Petrelius Karlberg, programledare för SSE Executive Education, och Stefan Axelsson, tidigare programledare, menar att reflektion faktiskt kan göra oss klokare. Reflektion är idag en central del i den undervisningspedagogik som SSE Executive Education tillämpar i sin programverksamhet.
– Vi använder oss av Kolbs lärcirkel som är en metod för kunskapsinhämtning. När en händelse inträffar leder det till att du får en upplevelse. Du tänker och känner något om det som just skett. Händelsen och Upplevelsen är nära bundna till varandra, säger Stefan och fortsätter:
– I det tredje steget kommer Reflektion. Då tar du ett steg bakåt och ställer ett antal frågor till dig själv: Vad var det egentligen som hände och hur upplevde du det? Blev du upprörd, irriterad eller glad? Efter den inledande analysen tillämpas den fjärde punkten i Kolbs lärcirkel – nämligen Förståelse: Hur stämmer det här med min världsbild? Min nuvarande bild av hur jag hur jag ser på liknande händelser. Måste jag ändra på min förståelse för den här typen av företeelser i framtiden?
Reflektion kan leda till att du förändrar ditt beteende. Att du agerar annorlunda nästa gång händelsen inträffar. Du lär dig något nytt genom att analysera det du just upplevt. Metoden ger dig verktyg för att hålla isär vad du känner, vad du tänker och vad du kan göra av det det du upplevt. Du skaffar dig verktyg för att bli lite klokare. Men hur svårt är det att lära sig tekniken? Pernilla menar att en vanlig fälla är att vi börjar recensera istället för att reflektera.
– Vi bedömmer och något är bra eller dåligt. När man reflektera så värderar man inte, och det kan vara svårt i början. Du ska fokusera på hur du tänker och känner inför något som skett. Inte ta ställning till om det var bra eller dåligt, säger hon.
Reflektion är något som SSE Executive Education försöker väva in i undervisning på alla program. Målet är att deltagarna ska upptäcka något nytt och positivt som de vill ta med sig tillbaka till sin verklighet där hemma. En vanlig punkt i våra programscheman är morgonreflektionen. Då får deltagarna tid och andrum för att reflektera över gårdagen. Men det är inte bara dagen efter som det avsätts tid för reflektion. Det händer också att programledarna agerar under pågående undervisning.
– Ibland avbryter jag mitt i en lektion och ber deltagarna fundera på vad det är som händer i rummet just nu. Det som personen just sa, hur tog ni emot det? Jag försöker få deltagarna att bli uppmärksamma på vad som sker inom dem i just denna stund. Jag uppmanar dem också ibland att prata med varandra om sina erfarenheter och upplevelser. Det gör att de inte fastnar i en egen minnesbild utan kan upptäcka sina egna gränser för vad de uppfattar, säger Stefan.
Pernilla menar att en annan viktig del i processen är hur gruppen utvecklas under programmets gång. Det gäller att få deltagarna att även reflektera över hur gruppen fungerar. Till exempel om det är någon som ställer en fråga utan att få svar. Det säger en del om hur uppmärksamma gruppdeltagarna är på varandra.
– Uppgiften som programledare är att få deltagarna att bli medvetna om hur gruppen agerar och påverkar varandra. Vi vill uppnå reflektion på både grupp- och individnivå, säger hon.
Vill du veta mer om reflektion och hur SSE Executive Education (tidigare IFL) arbetar med metodiken kan du lyssna på en podcast där Stefan och Pernilla intervjuas av Carl Eneroth.
Vill du veta mer om SSE Executive Educations utbildningar för chefer, ledare och specialister?
