Företagsekonomi-programmet med fokus på värdeskapande affärsutveckling har som målsättning att ge deltagarna en bättre förståelse för de ekonomiska och finansiella aspekterna av en verksamhet. Det täcker in såväl extern rapportering och finansiell analys, som interna verktyg för ekonomi- och verksamhetsstyrning. Programmet låter deltagarna i hög grad lära sig utifrån den verklighet som de själva och deras respektive verksamheter befinner sig i. Kalle Kraus, professor på institutionen för redovisning och finansiering på Handelshögskolan i Stockholm med över 20 års erfarenhet som fakultet inom Executive Education, förklarar syftet med utbildningen:

– Den ska helt enkelt göra deltagarna mer bekväma med ekonomiska siffror, begrepp och uträkningar. Ofta kan de mycket inom andra viktiga områden, men behöver lära sig tillräckligt mycket ekonomi för att förstå att det bakom varje siffra finns ett antal antaganden. Först när man behärskar olika modeller för ekonomistyrning och själv kan göra uträkningarna, går det att utvärdera och ha en ordentlig åsikt om de siffror som man möts av i sin chefsroll.

Han beskriver det som att programdeltagarna rustas för att axla en dubbel roll i sitt chefskap. De ska kunna diskutera, och kanske ifrågasätta, verksamhetens siffror med personer som kan mer ekonomi än de själva, som controllers och högre chefer, samt diskutera, avdramatisera och pedagogiskt förklara siffror för medarbetare som kan mindre om ekonomi.

– Den kommunikativa aspekten är viktig. Deltagarna ska kunna tänka siffror i sitt beslutsfattande och kommunicera siffror uppåt och nedåt i organisationen, fortsätter han.

 


Kalle Kraus

Professor, Handelshögskolan i Stockholm

“DEN KOMMUNIKATIVA ASPEKTEN ÄR VIKTIG. DELTAGARNA SKA KUNNA TÄNKA SIFFROR I SITT BESLUTSFATTANDE OCH KOMMUNICERA SIFFROR UPPÅT OCH NEDÅT I ORGANISATIONEN.”

 


Inuti den svarta lådan

Kalle Kraus har i sin forskning alltid intresserat sig för frågor som rör ekonomi- och verksamhetsstyrning i bred bemärkelse, med ett särskilt fokus på finansiella och icke-finansiella mått och modeller. Under åren har han jobbat med och studerat ett brett spektrum av olika typer av organisationer. I programmet Företagsekonomi för chefer och ledare – Värdeskapande affärsutveckling ansvarar han för den tredje modulen som fokuserar på ekonomisk styrning och som tar vid efter två inledande moduler om extern rapportering och finansiell analys.

– I min modul öppnar vi företagets ”svarta låda” och går in i organisationerna för att se hur man, med hjälp av siffror, får till styrning som faktiskt fungerar, säger Kalle Kraus.

Med utgångspunkt i såväl teorier som exempel hämtade från verkligheten får deltagarna lära sig om verktyg för att styra verksamheten, såsom nyckeltal, metoder för beteende- och värdebaserad styrning samt kombinerade modeller för att hantera flera perspektiv samtidigt. Sedan vidtar en del som handlar om hur man kan göra investeringsbedömningar.

– Så länge vi pratar extern redovisning och nyckeltal så tittar man på sin verksamhet ur ett periodperspektiv, främst år för år. Men de flesta beslut som fattas har ett projektperspektiv på ett antal år. Då behövs andra analysmodeller och ekonomistyrningsverktyg som ger ett sammanhängande beslutsunderlag, det som kallas investeringsbedömning, förklarar Kalle Kraus.

Genomgång av tre bedömningsmetoder

När ett projekt löper över mer än ett år och nyttan av en planerad investering kommer längre fram behöver man räkna på huruvida den kommer att löna sig. Här finns grovt sett tre metoder att räkna på: återbetalningstid (payback), nuvärdesmetoden (NPV, Net Present Value) och internräntemetoden (IRR, Internal Rate of Return). Under utbildningen går Kalle Kraus igenom dessa i detalj och visar deras relevans med hjälp av exempel från verkligheten.

– I grund och botten är NPV den teoretiskt mest korrekta metoden eftersom den tar hänsyn till att pengar har ett tidsvärde. Den bedömer en investering utifrån avkastningskraven från ägare och andra finansiärer, till exempel banker. Det skulle ju gå att göra något annat med pengarna i dag som ger riskfri avkastning över den tid det tar innan investeringen betalar sig. Med hjälp av en kalkylränta räknas därför förväntade framtida kassaflöden om till nuvärden som kan jämföras rättvist med den summa som investeras i dag. Då får man en bedömning som visar om investeringen inte bara ger tillbaka den investerade summan i kronor, utan också blir värdeskapande, säger han.

Investeringsbedömningen blir alltså mer komplex med NPV, men samtidigt mer rättvisande, än med payback-metoden där man enbart tittar på om och när de framtida kassaflödena beräknas väga upp kostnaden för investeringen. IRR, slutligen, bygger på samma logik som NPV, men ger avkastningen i procent per år. Kalle Kraus kallar den för en ”kusin från landet” till NPV, eftersom den har en del matematiska problem och inte är teoretiskt helt korrekt.

– Ändå är det viktigt att lära sig alla metoderna så att man kan göra medvetna val. Det är mycket vanligt att bedöma investeringar enligt payback-metoden som trots allt har fördelen att vara lättförståelig. Det är fullt möjligt att av olika skäl komma till slutsatsen att detta passar den egna verksamheten men då ska man också veta att enkelheten har ett pris, vad man går miste om och vilka risker det medför. IRR kan också vara bästa val om den egna organisationen absolut bara vill prata procent. Trots sina brister är den metoden definitivt teoretiskt bättre än payback, förklarar han.

 


Kalle Kraus

Professor, Handelshögskolan i Stockholm

“OFTA SÄGER DELTAGARNA ATT DET ÄR I PROJEKTARBETET SOM KUNSKAPEN KOMMER IN PÅ DJUPET.”


Individuellt projektarbete

Programmet avslutas med att varje deltagare på egen hand får omsätta sin nya kunskap och använda verktygen i praktiken i ett fördjupande projektarbete där de själva väljer inriktning och ämne. Fokus ligger då på en verklig frågeställning och siffror hämtade från deras egen verksamhet.

– Ofta säger deltagarna att det är i projektarbetet som kunskapen kommer in på djupet, säger Kalle Kraus.

Arbetet redovisas skriftligt och muntligt och varje deltagare får både separat återkoppling från föreläsarna och från en grupp andra deltagare som simulerar en ledningsgrupp.

– Vi gör examinationen till ett lärande i sig, då deltagarna får träna på just det de måste kunna hantera när de i sin verkliga chefsroll vill driva förändring och utveckla affärer.

 


 

Från ny kunskap till affärsnytta

En tidigare deltagare i programmet som direkt kunde omvandla sina nyförvärvade kunskaper till affärsnytta för verksamheten är Jonas Svensson, affärschef för Hallands Hamnar, ett kommunalt ägt bolag som bedriver hamn- och terminalverksamhet i Halmstad och Varberg. I sin roll är han ansvarig för alla kommersiella relationer som det kommunala bolaget har med både befintliga och nya kunder, samt avtal, prissättning och affärsutveckling.

– Vi är en fullservicehamn som bland annat hanterar bulkmaterial för både skogsindustrin och stål- och metallindustrin samt import och export av sjöcontainer till och från kunder i vår region. Vi utför även operationer med projektlaster som innebär allt från enkla saker till hela vindkraftverk, berättar han.

I samarbete med Hallands Hamnars operativa avdelning hittar Jonas Svensson fram till lösningar som fungerar bra både för det egna bolaget och för kunden, inklusive att ta fram kostnadskalkyler för och utvärdera investeringar som behövs för att utföra tjänsterna. Därför var utbildningen en utvecklingsmöjlighet för att få en bättre ekonomisk grund i besluten.

– Jag jobbar varje dag med ekonomi och pengaflöden, och är med och tycker till, trots att jag inte är ekonom till yrket. Jag ville få djupare förståelse för de ekonomiska sambanden och lära mig att använda rätt verktyg. Problemet för mig är att en affär i vår typ av verksamhet kan se fruktansvärt bra ut på papper, men när man tittar på kapitalkostnader, nödvändiga investeringar, intäktsfördelning och annat kan bilden bli en helt annan. Jag behövde nycklar till att hantera detta, säger han.

 


 

Jonas Svensson

Affärschef, Hallands Hamnar

“JAG JOBBAR VARJE DAG MED EKONOMI OCH PENGAFLÖDEN, OCH ÄR MED OCH TYCKER TILL, TROTS ATT JAG INTE ÄR EKONOM TILL YRKET. JAG VILLE FÅ DJUPARE FÖRSTÅELSE FÖR DE EKONOMISKA SAMBANDEN OCH LÄRA MIG ATT ANVÄNDA RÄTT VERKTYG.”

 


 

Uppskattar pedagogiken

Både andra chefer på Hallands Hamnar och Jonas Svensson själv hade goda tidigare erfarenheter av Handelshögskolan i Stockholm Executive Education, vars utbildningar han säger håller hög nivå och är mycket givande även om deltagarna måste vara beredda på att de är krävande och intensiva.

– Strax efter pandemin gick jag Executive Management Program och tyckte om hur det var uppbyggt med bra föreläsare och en bra helhet. Just att åka hemifrån och arbeta intensivt i ett antal dagar passar mig bättre än att sköta det mer utspritt. I det mer ekonomitunga värdeskapande affärsutvecklingsprogrammet var det framför allt delen om ekonomistyrning som fångade mitt intresse, även om det också var bra att få hela sammanhanget, fortsätter Jonas Svensson.

Det som hade lockat honom mest med utbildningen var möjligheten att lära sig mer om investeringsbedömning och specifikt metoden NPV, Net Present Value. På Hallands Hamnar brukade man använda den enkla payback-metoden trots att investeringarna som var aktuella ofta var väldigt långsiktiga. Han uppskattar hur Executive Educations pedagogik kombinerar teorier med praktisk erfarenhet från verkligheten, och inte minst möjligheten att arbeta med exempel från den egna verksamheten.

– Det blir mycket lättare att förstå då. Jag rekommenderar alla som ska gå den här utbildningen att tänka till ordentligt inför den och ha med sig något lämpligt konkret case som man vill lära sig mer kring, förklarar han.

 


 

Jonas Svensson

Affärschef, Hallands Hamnar

“FÖR ATT LÄRA SIG METODEN ORDENTLIGT VAR DET OCKSÅ OVÄRDERLIGT MED DEN FEEDBACK JAG FICK FRÅN FÖRELÄSARNA.”

 


 

Tillämpade NPV-metoden i skarpt case

– I mitt projektarbete provade jag att tillämpa NPV-metoden på ett aktuellt skarpt case som var lagom stort och okomplicerat. För att lära sig metoden ordentligt var det också ovärderligt med den feedback jag fick från föreläsarna på mitt arbete, fortsätter Jonas Svensson.

Exemplet han använde handlade om inköpet av en fordonsvåg för att möta en kunds behov. Med payback-metoden såg investeringen lönsam ut, men efter NPV-analysen visade den sig inte vara värdeskapande vad gällde den ena av hamnarna och pausades som en konsekvens av det. Direkt efter projektarbetet kunde Jonas Svensson alltså tillämpa det han lärt sig i verkligheten.

– Utbildningen har gett mig en förståelse som jag har enorm nytta av i mitt arbete i dag, då jag och vår controller numera kör helt enligt NPV för att bedöma alla större investeringar som Hallands Hamnar gör. Vi får bättre helhetsperspektiv och långsiktighet när vi kan se bortom kostnaden och förstå vad investeringen kommer att skapa för värde för bolaget. Det är ju enormt viktigt också med tanke på att vi är kommunägda och eventuella förluster kan gå ut över annan kommunal verksamhet.

Jonas Svensson ser det som ett lyft för hela verksamheten att bedömningen av investeringar och prissättningen av tjänster nu sköts på ett mer professionellt sätt med hjälp av ett NPV-systemstöd som hans controller har hjälpt honom att ta fram och som de kontinuerligt förbättrar ytterligare. Det blir en bra plattform för att få tydligt svar på om en investering är värd att göra.

– Man kan säga att jag har omsatt hela utbildningen i saker som kan utveckla Hallands Hamnars verksamhet åt rätt håll, avslutar han.

Relaterade program