Integrera det nya i det anrika – även om det svider
Ebba Laurin, doktorand vid Handelshögskolan vet genom sin forskning bättre än de flesta hur traditionella svenska företag ska agera för att möta och samexistera med nya innovativa start up-bolag, och vad de har att lära av varandra. Vi ställde fem snabba frågor till Ebba om hennes forskning och erfarenheter.
Vilket är ditt forskningsområde och vad är din huvudsakliga inriktning?
Jag forskar kring försäljning som handlar om kundrelationers och den strategiska personliga försäljningens roll i affärsomställningar i några av Sveriges mest anrika företag. Den handlar om hur man förenar sin historia som företag och i sina relationer med en ny innovationsbana där affärer snarare än teknik står i centrum.
Utifrån din forskning, vad skulle du säga är det viktigaste som svenska företag borde ta till sig och utveckla?
Snabbfotad affärsutveckling och försäljning. Men också att utveckla sin förmåga att lära sig genom att tänka och göra nytt. Att man måste välkomna nya spelare, nya sätt och nya utfall. Att integrera lärdomar, även de som svider, med anrika traditioner. Blanda och integrera, och välkomna en annan och ny typ av analys – ta till exempel in en forskare i företagets styrelse. Förankring i traditioner ger paradoxalt nog innovativ bär- och lyftkraft. Genom respekt för tradition och nyskapande förenas ett företags kännande, tänkande och görande. Alla tre dimensioner måste vara synkade för att innovationer, lärande och omställningar ska vara hållbara i olika sammanhang.
Stockholm ses i dag som en av de främsta innovationshubbarna i världen efter Silicon Valley, vad tror du det beror på?
Vi har fina förutsättningar i detta land för det är relativt enkelt att få tillgång till rätt personer och börja göra affärer. Vi är intresserade av sakfrågor och är både bra på att se problem och lösa dem. Det gäller Sverige i stort, men Stockholm i synnerhet frambringar ofantligt många start up-företag i en mängd olika branscher. Så har det varit länge.
Jag har några år på nacken i affärer så jag minns tidigt 2000-tal när glasskulpturen på Sergels torg prydde Newsweeks framsida med texten ”Stockholm the telecom and it capital of the world”. Jeff Bezos minglade på Vasamuseet och han berättade en härlig anekdot från Amazons tidiga dagar om kundorientering som jag använder i min undervisning.
De mest framgångsrika inom svensk näringsliv kan i dag delas upp mellan stora, traditionella industriföretag och innovativa mindre bolag. Vad tror du dessa skulle kunna lära sig av varandra?
Lärdomarna är otaliga och fullständigt reciproka. Vi behöver alla lära oss hur vi är ansvarstagande organisationer med en viss ödmjukhet över det faktum att vi alla är en del av ett större system. Vi behöver varandra för att göra stora affärer i sammanhang som kräver allt mer komplexa lösningar.
Mer specifikt så behöver de stora och börsnoterade företagen lära sig konsten att just lära sig och de små behöver lära sig att våga stå för och förmedla sitt företags substans och värde. Våra företag, gamla som nya, ingår i ett kretslopp i Sverige. I detta kretslopp finns potentialen att berika varje ingående företag och organisation när vi tittar på hur vi kan samskapa nya affärslösningar för den internationella marknaden.
Vilka är de största fallgroparna för svenska företag i dag?
Liksom kulturer, nationer, grupper och individer är den största fallgropen att tänka att ensam är stark.
