Lycka – en lönsam investering?

I England har regeringen inrättat en ”Whitehall Wellbeing Working Group” som utrett hur regeringen ska föra en politik som kan göra medborgarna lyckligare. I Frankrike beställde Nicolas Sarkozy en ”lyckoutredning” av nobelpristagarna i ekonomi: Joseph Stiglitz och Amartya Sen. Deras rapport visade att de nuvarande måtten på välfärd är ofullständiga och vilseledande. De anser att lycka, vid sidan av ekonomiska och sociala indikatorer bör ingå som ett mått på den samlade välfärden i samhället. Denna ståndpunkt delas idag även av FN och OECD i deras senaste rapporter om ämnet.

Nu ökar också nyfikenheten inom näringslivet på hur lyckoforskningen kan användas av organisationer i det strategiska HR-arbetet. Av den anledningen inleder SSE Executive Education under våren ett samarbete med Nadav Shir, som forskar på området vid Handelshögskolan i Stockholm. Han kommer ursprungligen från Israel och är pionjär inom forskningen om entreprenörskap och innovation kopplat till välbefinnande. Nyligen gästforskade han vid New York University.

– Min forskning visar att känslor är en viktig drivkraft för entreprenörskap. Idag är en av våra största utmaningar att komma tillrätta med depression och stresssyndrom i arbetslivet. Studier i ämnet har tidigare främst fokuserat på hur man kommer tillrätta med negativa effekter som mental ohälsa och stress. Välbefinnande förutsätter dock närvaro av mental hälsa snarare än avsaknad av mental ohälsa – och det är en viktig distinktion för att förstå vad jag håller på med, säger Nadav.

Vad är lycka?
Det finns många tolkningar av lycka, men inom forskningen delas lyckobegreppet oftast in i två komponenter – en kognitiv och en affektiv komponent. Den förra kallas för livstillfredsställelse och är en intellektuell utvärdering av hur nöjda vi är med livet. Den senare är en känslomässig form av lycka som fokuserar på hur du känner dig – ditt välbefinnande. En lycklig människa är följaktligen någon som både känner sig väl till mods och anser sig leva ett gott liv.

Inom det ekonomiska fältet har forskningen främst varit inriktad på att studera livstillfredsställelse – inte välbefinnande. Nadav Shir forskar om känslor och beteenden kopplat till entreprenörskap. Han har följt 3100 svenskar med olika bakgrund, och i en specialstudie av enbart företagare har han kommit fram till slutsatser som definitivt punkterar talesättet att ”Nöden är uppfinningarnas moder”. Det finns nämligen ett positivt samband mellan välbefinnande och uppfinningsrikedom.

– De lyckligaste människorna ägnar sig åt meningsfulla saker som de behärskar och känner att de har kontroll över. De strävar inte i första hand efter kändiskap, makt eller pengar. Detta är också drivkraften för sanna entreprenörer (och intraprenörer) och kanske det som gör att de tillhör den lyckligaste gruppen i samhället – trots att de både arbetar mer och har lägre inkomst än genomsnittet, säger Nadav.

Hur blir du lycklig?
Enligt Nadav är det grundläggande ting som leder till lycka. Till exempel uppskattning, kärlek, att känna sig kompetent och att ha makt över sina egna beslut. Men vilken betydelse har sociodemografiska variabler som ålder, inkomst, utbildning m.m. för välbefinnandet?

– Det har en viss betydelse. Vi vet att människor som är troende, och/eller lever med en partner, är något lyckligare än genomsnittet. Det hänger ihop med vårt behov av tillhörighet och en meningsfull tillvaro, och där kan religiös övertygelse spela en roll. Men de sociodemografiska variablerna förklarar inte ens 10 procent av variansen! Det som mest påverkar välbefinnandet är vad du gör i livet – din inställning till vad du kan och vilken potential du har. Vårt genetiska arv har inte heller så stor betydelse – men då i bemärkelsen att vi inte kan göra något åt det. Möjligen fungerar arvet som ett begränsande intervall men det är du själv som bestämmer hur och i vilken riktning du rör dig inom intervallet, säger Nadav.

I tider av ökad stress och utbrändhet kan lägre tempo, arbetstid och prestationskrav tyckas vara den självklara medicinen för att öka välbefinnandet, men det håller Nadav inte med om.

– Nej, det där är ett missförstånd. Många tror att stress enbart är dåligt, och så är det inte alltid. Stress kan vara en resurs – något som preparerar dig inför en uppgift. Det handlar om attityd. Säger du till dig själv att du är stressad och behöver koppla av, eller peppar du dig själv med att arbetsuppgiften är något som du verkligen vill göra? I det senare fallet blir stressen en resurs istället för begränsning. Så det handlar främst om att hitta metoder för att undvika uppkomsten av stress – inte primärt om att minska arbetsbördan, utan att få människor att uppleva att de gör något som är meningsfullt och intressant.

Så stimuleras lyckan
Ur sin teoretiska forskning har Nadav utvecklat flera praktiskt inriktade metoder för att öka välbefinnandet och stimulera entreprenörskapet på arbetsplatsen. Några går han igenom i ett kortprogram hos SSE Executive Education den 19-20 januari 2016. En av metoderna handlar om belöningssystemet.

– Ofta är vi allt för fokuserade på att belöningar ska delas ut efter en prestation, men studier visar att oväntade belöningar strax innan och under ett innovationsprojekt kan få mycket positiva effekter på kreativiteten, säger Nadav.

Han föreläser även om synen på talang och utveckling. Hur man går från ett fixed mindset, där människans förmåga och potential betraktas som något fixerat som inte går att påverka till ett growth mindset där potentialen anses som utvecklingsbar. Förhållningssätten får stora konsekvenser för välbefinnandet och hur du tar dig an allt från utmaningar till kritik och motgångar i livet. Andra metoder berör arbetsglädjen. Hur lekfullhet främjar kreativitet och innovation, betydelsen av den fysiska miljön, som ljus-, musik- och färgval.

Deltagare i programmet får god teoretiskt förståelse för vad ett lyckligt liv innebär och hur man fokuserar på rätt saker. De får även kunskap om praktiska verktyg för att stimulera välbefinnandet på arbetsplatsen.