Ända sedan fransmannen Henri Fayol formulerade sina idéer om hur organisationer ska styras, har linje-chefen haft en central roll. Organisationer består av en sk orderlinje, där chefsbefattningar i en hierarkisk ordning beordrar respektive lyder. Att med syfte att skapa ett effektivt och väloljat organisatoriskt maskineri, där inga frågor hamnar mellan stolar eller i olika typer av beslutsvacuum.

Historien har visat att linjeorganisationen har haft sina främsta framgångar i statiska eller åtminstone förutsägbara miljöer.

Under 1980-talet ställdes ökade krav på effektivitet, flexibilitet och anpassningsförmåga. En av många idéer var att linjecheferna skulle vara den roll där alltmer utvecklade teorier, modeller och metoder för personalfrågor, marknadsföring, ekonomi och styrning skulle integreras. Linjechefen blev i fokus för den moderna organisationens strävan efter sammanhållning och “alignment”.

Under 2000-talet gjorde bl a den digitala utvecklingen att organisationer utvecklades mot att bli “organisatoriska landskap”, där olika organisationsformer (linje-stab, process, projekt och nätverk etc) blandades och skapade ytterligare krav på linjecheferna i form av dramatiskt ökade krav på koordinering (samtidigt som assistenter och sekreterare avvecklades) och förmåga att förstå komplexa, inrikespolitiska utspel i under alltmer dynamiska och snabbföränderliga organisationer.

Genom den snabba digitaliseringen skapas nya förutsättningar för organisationer överhuvudtaget. Antalet stora organisationer kommer att minska, bli färre och alltmer kortlivade och ersättas av olika kluster av nätverk mellan olika typer av småorganisationer.

Summan av kardemumman är att den tidigare bastionen för vårt managementtänkande – linjechefen – kommer att en alltmer sällsynt. De klassiska cheferna blir rara fåglar i en framväxande ledarskara av projektledare, samordnare, koordinatörer och entreprenörer.

En trolig prognos är att vi kommer att få se en uppsjö managementidéer som bygger på andra utgångspunkter. Det ger oss tre spännande framtidsscenarios.

  1. Vi fortsätter att klamra oss fast vid det gamla. Följden blir alltmer irrelevanta chefsutbildningar och medarbetarundersökningar.
  2. Vi ser en period av “kreativ förstörelse” som den gamle nationalekonomen Schumpeter skulle ha kallat det, när vi helt enkelt skrotar en hel del av det tankegods som vi mödosamt býggt upp, provat, systematiserat och certifierat under 1900-talet.
  3. Vi ser en mix av gammalt och nytt, där utgångspunkten är att den gamla linjeorganisationen må vara under beskjutning, men kommer att finnas kvar under evinnerlig tid. Lösningen blir att behålla och piffa upp en del mangementteorier och att fylla på med mer tidsenligt gods.

Som trendspanare är det en intressant utveckling som väntar. Frågan är kanske – vad är egentligen management i en värld av nätverkskluster, tribes och agila projekt?

Vi följer utvecklingen med spänning.

 

whitepaper_thumb_cyborg

Ladda ner artikeln

E-post:



Kjell Lindström föreläser på SSE Executive Educations program Executive Leadership Program och Executive Management Program. Han brinner för HR och organisationslära. Och framtidsspaning.

Kjell Lindström har en bakgrund som lärare och forskare vid Uppsala Universitet. Han är redaktör för trendspaningsbrevet “noden trender” och författare till böcker som ”Bortom tankefällan” (2013), ”Äkta organisation”(2014) och ”Den nakna ledningsgruppen” (2016). Kjell fick 2013 Magnus Söderström-priset av Linnéuniversitetet och Akademikerförbundet SSR för sina insatser för svensk HR.

Skriv in din emailadress för att öppna upp artikeln som nedladdningsbar pdf.