Ansvariga för programmet ”Risk management i offentlig sektor” är Torbjörn Wikland och Anders Hult, båda mycket erfarna risk- och krishanterare med lång erfarenhet från kommunal, statlig och privat sektor.

Anders Hult arbetar för närvarande som Chief Risk Officer vid Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (SLL) och har en bakgrund inom revision, internrevision och riskanalys på bland andra Deloitte och Ernst & Young.

Torbjörn Wikland är även han revisor i grunden och har en lång karriär av riskhanteringsarbete bakom sig. Hans tidigare arbetsplatser omfattar bland andra regeringskansliet, Försäkringskassan och Riksrevisionen.

Anders Hult förklarar varför ett strukturerat förhållningssätt till riskhantering är så viktigt.

– Riskhantering tvingar in människor och organisationer i ett ordnat tänkande. ”Vad är det egentligen vi håller på med, och vilka konsekvenser kan det få”. Det blir frågor man måste ställa sig i samtliga led. Det här leder ju sedan in i handling kring vilka åtgärder som måste vidtas för att undvika eller hantera eventuella risker. Men det handlar inte enbart om att undvika risker. Det handlar om att hantera riskerna på ett strukturerat och överenskommet sätt. Verksamhetens mål ska ju uppfyllas med endast acceptabla restrisker efter hanteringsarbetet.

Men hur skiljer sig då risk- och krishantering åt mellan privat och offentlig sektor, och varför behövs det ett program som specifikt belyser risk management inom det offentliga? Torbjörn Wikland förklarar:

– Likheterna är visserligen överlag större än skillnaderna. Men styrningen i det offentliga utgår i högre utsträckning från lagar, förordningar och politiska beslut. Sedan präglas offentlig verksamhet också, mer än näringslivet i övrigt, av allmänhetens förväntningar och krav på insyn. Alla medborgare kan med rätta känna, i och med att vi betalar skatt, att det är deras egna pengar det handlar om när de missbrukas. Även händelser där det handlar om förhållandevis små belopp kan då leda till att folk blir förbannade, säger Torbjörn och fortsätter:

– Särskilt inom den kommunala sektorn har risk- och krismedvetandet generellt varit lite lägre än inom den statliga sektorn eller näringslivet. Särskilt kanske när det handlar om så kallade förtroenderisker eller förtroendekriser. Ta exemplet med mutskandalen i Göteborg. När jag för kommunens räkning genomförde en utredning om hur krisen hade hanterats fanns det tjänstemän som på allvar var upprörda över proportionerna den krisen hade tagit sig. De tyckte att det handlade om så lite pengar sett till kommunens budget som helhet! Då har man inte förstått hur förtroendekriser uppstår, och kommer att ha det svårt att identifiera potentiella förtroenderisker i framtiden, säger Torbjörn Wikland.

Anders Hult menar också att riskhantering generellt är något man inte arbetat ordentligt med i offentligt sektor, jämfört med hur det ser ut inom det privata näringslivet, men att detta också till viss del har naturliga förklaringar.

– Förmodligen är det så att i näringslivet kommer det här med riskhantering mer naturligt, där ingår ett risktagande i själva strukturen för hur man bedriver affärer. Du satsar på något med förhoppningen om att tjäna pengar på det, och det är ju alltid en risk involverad. Men risktagandet är medvetet och det finns en tanke bakom. Den här typen av tänk är inte lika självklart inom den offentliga sektorn, och då är det naturligt att riskhantering inte blir det heller, säger Anders Hult

Att arbeta strukturerat med riskhantering i en offentlig organisation handlar alltså i grunden om att vara förberedd på, eller undvika, potentiella kriser. Torbjörn Wikland drar paralleller till brandkåren.

– Har vi en bra brandkår som är förberedd och väl övad, som vet hur man både förebygger och bekämpar eldsvådor, då kan vi dels undvika att det börjar brinna i många fall, men när det väl gör det så kan vi hantera branden på bästa sätt och minimera skadorna. Det är samma sak med risk- och krishantering.

Vad är då de båda riskhanterarnas främsta råd när det kommer till effektiv riskhantering? Torbjörn Wikland svarar:

– Man kan aldrig springa ifrån krisen eller stoppa huvudet i sanden – ju mer öppen man är med sin riskanalys och ju bättre struktur man har på riskhantering, desto bättre rustad står man när krisen väl inträffar. En kris är egentligen ingen kris förrän du känner att du inte kan hantera situationen. Med effektiv riskhantering behöver du förhoppningsvis aldrig hamna i det läget.

Läs mer om programmet ”Risk management i offentlig sektor” här